Vi gick ut till Justins bil och åkte hem till honom. När vi kom dit började Natta och Justin prata om hennes begravning. Vi bestämde oss för att sjösätta henne. Då tar man hennes aska i en urna och släpper den i sjön. Jag klarade inte av att höra mer. Jag gick till hallen, drog på mig mina skor och gick ut. Jag sprang till en äng och satte mig där. Solen gick ner och det började bli kallt. Sedan somnade jag, med tårar på mina kinder...

Jag vaknade av att min mobil ringde. Det var fortfarande mörkt ute. Det var Justin som ringde.

- Ja?

- Vart fan är du?! Sa han oroligt.

- Jag är... på en äng. Sa jag och såg mig omkring.

- Gå till en väg.

- Justin, problemet är att jag inte vet vart jag är.

- Jaha, ehm... oj... vet du vart du gick?

- Förbi McDonalds, till parken, igenom skogen...

- Okej, okej, okej take it easy!

Någon timme senare

När vi kom hem till Justin hade jag bestämt mig för att bo kvar i Atlanta. Både Justin och Natta hade sagt att jag kunde bo med dem. Vi beställde pizza och när jag vart trött sa jag godnatt till dem och gick och la mig. Innan jag bestämt mig vart jag skulle bo så sov jag i Justins rum på en soffa. Jag somnade med mardrömmar och skuggor som följde mig...

Justin

När jag skulle sova - en timme efter att Cassie gick och la sig - gick jag upp på mitt rum där Cassie låg på soffan. Hon var svettig och tårarna rann nerför hennes kinder.

- Cassie, Cassie! Sa jag och skakade om henne försiktigt.

Hon satte sig hastigt upp och andades häftigt. Jag kramade hennes och hon började gråta.

- Vad är det? Sa jag och lyfte upp henne.

Hon la benen om min midja och hon höll hårt i min nacke med armarna.

- Mardröm... Viskade hon.

- Du är alltid säker hos mig.

- Alltså ingen sån dröm. Jag drömde om Sara. Hon stod i det här rummet och såg på mig. Hennes blick var kall och hon sa att det var mitt fel att hon dog, att det var....

- Shh,  du behöver inte säga mer. Avbört jag.

Jag la ner henne i min säng och jag la mig bredvid. Jag höll om henne.

- Det kommmer att bli bra. Viskade jag innan hon somnade.

Cassie

Nästa morgon vaknade jag utan Justin bredvid mig. Han hade väl gått upp. Jag hade otrolig huvudvärk och vädret var, kallt. Det regnade, åskade, blåste och ja, allt såg jag genom mitt fönster. Blixtarna lös upp hela himlen och mullret var... högt, men mörkt. Vinden blåste nästan omkull träden, såg det ut som. Jag gick sakta upp och hade ena handen på mitt huvud. Huvudet dunkade och det kändes som om det skulle sprängas. I köket satt Justin. Han höll på vid spisen och såg ut att fixa frukost.

- Har ni nån huvudvärkstablett? Frågade jag och han hoppade till och tappade en gaffel på golvet, som sedan hamnade på hans fot.

- AJ! Sa han och fnissade sedan.

- Sorry! Sa jag och kramade honom.

- Lugnt. Har du ont i huvudet? Frågade han och pussade mig i pannan.

- Ja, som in i helvetet. Sa jag och han skrattade.

Han började rota i skåpet och tog fram nån tablett. Jag tog två stycken och svalde dem med vatten.

----------------------------------------------------------------------

Nu fick ni erat efterlängtade kapitel!! Haha, tack för alla kommentarer!! <3<3

- Hej det är Natta. Savarade hon.

- Hej Natta! Sa jag.

- Hej. Sa hon tråkigt.

- Vad är det?

- Har tråkigt. Sara ligger på sjukhus och du...

- SJUKHUS!? VAD HÄNDE!? Abröt jag henne

Cassie - tänk er att hon har kort, blont hår  

Why - Rascal Flatts - lyssna samtidigt

- Hon har en ny kille, han såg henne på gatan och skulle hämta upp henne, han var tydligen full och krockade i en bil. Hon kom i kläm mellan bilarna och kanske inte klarar sig. Sa hon och snyftade.

- Jag kommer!

Jag började packa min resväska.

- Vart ska du!? sa Martina.

- Till USA. Sara ligger på sjukhus.

- Men när kommer du tillbaka?!

- Jag vet inte om jag kommer tillbaka.

Jag gick igenom säkerhetskontrollen och vidare till planet. Jag satt och tänkte. På Sara. Sedan somnade jag, med oron i mig...

- Ursäkta, vakna, vi ska landa. Sa en flygvärdinna.

- Tack.

Jag klev av planet nää det landade och fort ut till en taxi.

- Atlantas sjukhus. Sa jag och han nickade.

Jag började gråta smått och betalade chauffören (stav).

- Sara Martins.

- Våning , rum 243. Sa hon i reseptionen.

Jag sprang till hissen som åkte sakta uppåt. Jag sprang ut och där satt Natta. Jag kramade henne hårt och hon berättade allt.

- Cassie? Sa en känd röst.

- Justin, bara gå. Sa jag utan att titta på honom.

Han sa inget. Han kramade mig bara. Jag kramade tillbaka. Jag vet inte vad som hände, jag antar att jag saknade honom.

- Är ni annhöriga för... Sara Martins? Sa en doktor.

- Ja.

- Tyvärr, men hon klarar sig inte. Sa han tyst och jag brast ut i gråt.

Jag grät floder med tårar, jag skrek mig hes och ja...

Vi fick gå in till henne. Den hade lagt ihop hennes händer på hennes mage. I hennes händer låg en röd ros. Hennes ansikte var blekt och hennes läppar var blå/lila. Hon såg så svag ut. Jag satte mig bredvid henne på sängen och tog hennes hand.

- Om du hör mig så vill jag att du ska fortsätta lyssna. Från första dagen jag såg dig visste jag att vi skulle vara bästisar hela livet. Och ja, vi var det. Du ska veta att livet kommer bli tomt utan dig. Du är min andra halva. Vi var de tre musketörerna. Kommer du ihåg det? Vi skrattade tillsammans, vi grät tillsammans, vi gjorde allt tillsammans. Jag kommer sakna dig... Jag kommer alltid att minnas dig. Vila i fred...

Jag började gråta mer och lutade mitt huvud på sängen.

Jag kommer aldrig få se henne igen, jag kommer aldrig på höra hennes röst igen, jag kommer inte få se henne skratta... Fy fan vad jag kommer sakna henne...

- Jag måste be er gå...

Vi gick ut till Justins bil och åkte hem till honom. När vi kom dit började Natta och Justin prata om hennes begravning. Vi bestämde oss för att sjösätta henne. Då tar man hennes aska i en urna och släpper den i sjön. Jag klarade inte av att höra mer. Jag gick till hallen, drog på mig mina skor och gick ut. Jag sprang till en äng och satte mig där. Solen gick ner och det började bli kallt. Sedan somnade jag, med tårar på mina kinder...

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Minst 10 kommentarer för nästa!!!! :)

- Vaddå? Sa jag.

- Killar, omogna. Sa Hanna.

- Åh, kan vi inte ha snygga killar här, som är MOGNA. Som Justin Bieber. Sa Matilda plötsligt, jag hade inte sagt att jag är/har varit ihop med honom.

- Men sluta! Han är ju omogen! Sa Hanna.

- Vad tycker du Cassie? Frågade Madde mig.

- Ehm... Det är en sak jag inte har sagt till er. Sa jag tyst.

- Vaddå? Sa Matilda.

- Jag var ihop med Justin. sa jag och såg ner i golvet.

- haha, va?! Sa Madde.

- Ja, men vi gjorde slut när jag flyttade hit. Han slutade höra av sig.

- Tråkigt. Sa Matilda.

- Jag fattar inte hur DU kunde varit ihop med Justin! Han är ju värsta bögen! Sa Hanna.

- Ja eller hur! Vi går. Sa Madde och hon och Hanna gick.

Öhh, va? Gick dem för att jag var ihop med Justin?

- Ta det lugnt, dem överdriver jämt. Jag tycker det är coolt att du var ihop med Justin.

- Logiskt sätt så har vi inte gjort slut än. Sa jag och satte mig på sängen.

- Menar du det? Men... Ring honom! Sa hon.

- Nej, han skulle ändå aldrig svara.

- Nej, men då gör det ju inget! Eller hur? Sa hon och flina.

Jag tog upp mobilen, tryckte på kontakter och ringde Justin.

Två signaler, tre signaler, fyra signaler, fem signaler och ja, så fortsatte det.

- Han svarade inte.

Då ringde det. Justin ringer... stod det på skärmen. Jag svarade.

- Hej. Sa jag.

- Hej Shawty!

- Justin, hur kan du ens kalla mig det? Du har inte hört av dig sedan jag flyttade! Du lovade att inte lämna mig. Sa jag och började gråta.

- Förlåt! Men jag är på turné och har fullt upp hela dagarna. Och på kvällarna har jag antingen konsert eller så sover jag! Usher och dem andra tycker att jag ska ta det lugnt.

- Men du kan väl i alla fall ringa! Ett litet samtal!

- Snälla gråt inte. Sa han tyst.

- Men Justin, vet du. Det är DU som får mig att gråta!

- Cassie, snälla...

- Nej Justin! Jag blev sårad av Joe och nu blir jag det av dig också! Det är slut nu Justin. Jag orkar inte... Sa jag och la på.

Det sista jag hörde var Justin som sa : Cas...

- Awww... Sa Matilda och kramade mig.

Jag kramade tillbaka. Då tänkte jag på Sara och Natta. Dem hade inte hellet ringt. Jag tog min mobil och ringde.

- Hej det är Natta. Savarade hon.

- Hej Natta! Sa jag.

- Hej. Sa hon tråkigt.

- Vad är det?

- Har tråkigt. Sara ligger på sjukhus och du...

- SJUKHUS!? VAD HÄNDE!? Abröt jag henne.

Kommentera...

Jo, vi har lov torsdag fredag den här veckan och jag ska till våran båt idag till på måndag (Då vi också har lov) så jag kanske inte skriver så mycket!! FÖrlåt! :(

Klockan 1 går jag hem till mig för att se om mamma har åkt. Och ja, det har hon. Jag tassar sakta in och upp till mtt rum. När jag ser att ALLA mina saker är borta går jag till pappas sovrum.

- Varfan är mina saker!? Säger jag och han ser på mig.

- Mamma tog med dem. Hon har redan flyttat. Du ska också dit.

- Och var är "dit"?

- Till Sverige.

   <-- Hanna                Madde               Matilda -->        

- Jag ska fan helle flytta till Sverige! Väste jag.

- Nu är det så. Jag har bokat biljetter, du åker ikväll klockan 7.

Jag sprang nerför trappan och hem till Justin. Jag knackade på tusen gånger och sedan öppnade han. Jag slängde mig i hans famn och började gråta.

- Vad har hänt?! Sa han och kramade mig hårt.

- Lova att aldrig lämna mig. Sa jag mellan tårarna.

- Jag skulle aldrig göra något sånt!

Men det löftet höll han aldrig. Två veckor efter att jag flyttat till Sverige hade han inte skickat ett SMS eller ringt. Han har väl glömmt bort mig. Jaja, jag bor i alla fall i Svergie med min mamma nu. Jag har tre nya kompisar som heter Madelen, Hanna och Matilda. Problemet med vänner i Sverige är att dem pratar svenska. Men annars går det bra. Men jag saknar Justin...

- Cassie! Jorden anropar! Sa Madde på engelska med brytning.

- Ja, vaddå?

- Haha, du är helt borta!

- Förlåt. Jag saknar bara mina vänner. Suckar jag.

- Aww... Men du har nya vänner.

- Ja, och jag älskar dem. Säger jag och kramar henne.

Nästa morgon vaknar jag av att det knackar på dörren. Jag reser mig sakta upp och går ner. Där står Kajsa, min privatlärare.

- Godmorgon.

- Godmorgon. Fixa i ordning dig så börjar vi. sa hon och tog plats i köket.

Jag gick upp, drog på mig kläder och borstade håret innan jag gick ner igen. Sedan började den tråkiga lektionen.

Efter 4 timmar av en SOLIG dag gick hon. Yes, tänkte jag. Jag gick upp på mitt rum och tänkte ringa Justin när jag kom på att vi inte är ihop längre. Jag ringde istället Madde.

- Tjena girl! Sa hon .

- Tjee Swedish girl. Skrattade jag. Knalla dig hit och ta med Hanna och Matilda. 

- Haha, ska bli! Sa hon och la på.

Jag väntade 5 minuter sedan knackade det på dörren. Jag öppnade och där stod dem. Mina nya vänner!

- Tjee. Sa jag och kramade dem.

- LETS PARTY! Skrek Madde och vi skrattade.

Vi gick till mitt rum och satte på musik. Jag sprang ner en snabbis och låste dörren, och sedan snabbt upp igen. Vi satte på en bra låt och började hoppa runt och dansa.

- Oj, varning. Sa Madde plötsligt och såg ut genom fönstret.

- Vaddå? Sa jag.

- Killar, omogna. Sa Hanna.

- Åh, kan vi inte ha snygga killar här, som är MOGNA. Som Justin Bieber. Sa Matilda plötsligt, jag hade inte sagt att jag är/har varit ihop med honom.

- Men sluta! Han är ju omogen! Sa Hanna.

- Vad tycker du Cassie? Frågade Madde mig.

Förlåt för kort men vet typ inte vad som ska hända... Förslag?

- Men vad!? Sa jag och suckade.

Justin såg direkt på mig.

- Asså förlåt! Kom ut. Sa han och jag vart förvånad.

- Varför?

- Titta ut. Sa han och jag vände mig om.

VAFAN!?

Där ute stod Joe med en stor skylt där det stod "Take me now or take me never". Han hade skrivit massa hjärtan och hade verkligen lagt ner mycket jobb. Justin kom fram till mig och när han såg skylten gick han ut till Joe. Jag småsprang efter.

- Hon är min nu! Fatta! Skrek Justin och Joe hade blicken på mig.

- Är det sant? Viskade han och smekte min kind.

- Ja. Sa jag och drog bort hans hand.

- Det skulle vara du och jag! Sa han och sag såg en tår på hans kind.

- Ja, men tyvärr. Sa jag och gick till Justin.

Han drog in mig i hans famn och jag kramade tillbaka. Jag hörde hur Joe gick iväg med tunga steg. Jag pussade Justin och viskade I Love You.

- Nu kommer ni. Sa Sara när vi satte oss vid bordet igen.

Jag nickade. När alla ätit upp gick vi hem till Justin. Justin, Kevin och Nick fixade snacks och dricka mednas vi tjejer fixade i Justins sovrum. När dem kom startade vi filmen, Last Song. I slutet när hon såg att hennes pappa död i stolen på altanen började jag gråta. Justin höll om mig och jag kröp upp i hans famn.

Nu skulle alla hem. Jag sover ju hos Sara, så vi går tillsammans.

- Hejdå Justin. Säger jag och kysser honom.

- Hejdå, lova att ringa när ni kommer hem. Sa han och kramade Sara.

- Jadå, hejdå! Säger vi och går.

Vi gick på de mörka gatorna, det var bara gatulycktorna som gjorde det mörka ljust. Vi sa ingenting. Eller vi hade ingenting att säga.

- Så du och Justin är... Började Sara men avslutade.

- Ja. Sa jag och log för mig själv.

När vi kom hem till Sara gjorde vi oss i ordning och gick och la oss.

Jag gick upp till mitt tomma rum och såg mig omkring. Då var det sant, jag och mamma skulle flytta. Jag gick med tunga steg ner och ut till mammas bil.

- Vart ska vi? Frågade jag och såg ut genom rutan.

- Bort. Till Sverige. Säger mamma och jag stelnar till...

Jag sätter mig hastigt upp. Jag hör hur någon bankar på dörren. Saras mamma är inte hemma och Sara sover. Jag tassar ner och öppnar sakta dörren. Där står Justin. Han kramar mig hårt.

- Ni ringde aldrig igår. Sa han.

- Förlåt, vi var så trötta. Sa jag.

Då hör jag en duns uppifrån.

- Jag tror jag måste kolla det där, men vi ses kanske idag?

- Ja. Hejdå! Sa han och pussade mig och gick sedan.

Jag stängde dörren och gick upp. Sara låg på golvet och sov fortfarande. Troligtvis hade hon ramlat ner från sängen. Jag tog kort med min IPhone och la ut bilden på Twitter och Facebook. Jag kommer vara död inom någora timmar. Haha! Jag väcker Sara och hon ser sig förvirrat omkring.

- Och hur fan hamnade jag här? Säger hon och jag skrattar.

- Du ramlade ner från sängen. Tror du måste skaffa en sån här spjälsäng igen. Säger jag och hon ser på mig med mördarblicken.

Klockan 1 går jag hem till mig för att se om mamma har åkt. Och ja, det har hon. Jag tassar sakta in och upp till mtt rum. När jag ser att ALLA mina saker är borta går jag till pappas sovrum.

- Varfan är mina saker!? Säger jag och han ser på mig.

- Mamma tog med dem. Hon har redan flyttat. Du ska också dit.

- Och var är "dit"?

- Till Sverige.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jaha ojojoj... Hur går det här nu då?! :o

- HEJ CASSIE! Säger Sara och jag skrattar lite sorgset.

- Hej Sara! Säger jag och kramar henne.

Vi pratar påväg till hennes rum.

- Titta! säger jag, släpper väskan och drar upp min tröja lite.

- AAAAAAAAAAAAAH!!! OMGAAAASH!! SNYGGT!!!!! Säger hon och börjar skrika.

Jag bara skrattar åt henne.

Hennes frisyr

    Hennes skor

Hennes klänning

1 månad senare : Cassies födelsedag

- Gå och byt om nu! Säger Sara och Natta medans dem föser in mig på badrummet.

Jag drar på mig klänningen dem valt och sedan går jag ut.

- Snyggt! Säger dem i kör.

Jag sätter mig på en stol framför min stora spegel och Natta börjar med mitt hår medans Sara sminkar mig.

Jag, Natta, Sara, Justin, Nick och Kevin skulle till en reasturang och äta vanlig middag.

Påtal om Justin, vi har kommit närmre varandra och jag tror vi har något, eller vad man säger. Eller ja, vi är ihop.

Vi gick ner och tog på oss våra skor, sedan gick vi ut. Där stod en limo, svart. Sara öppnade dörren och gick in, Natta gick efter henne. Sist gick jag in. Nick, Kevin och Justin satt framför oss. Justin satt framför mig.

- Hej Beauti. Sa han och pussade mig snabbt på munnen.

- Haha, hey Justiiii. Skrattar jag tyst.

- Justiiii... det var nytt. Sa han och lotsades (stav) vara mystisk.

När vi var framme klev alla  ur. Jag tog Justins hand och vi gick in i reasturangen. Jag satt bredvid Justin, bredvid Justin satt Sara, bredvid Sara satt Nick, bredvid Nick satt Natta, bredvid Natta satt Kevin, och på min andra sida satt då Kevin. Alla beställde pizza, förutom jag. Jag tog en sallad.

- Måste du vara så noga? Frågade Justin när tjejen gått.

- Japp, jag vill inte bli tjock som vissa andra kommer bli. Sa jag och rykte på axlarna.

Dem andra skrattade och efter en stund kom maten. Det var hur gott som helst! Då hör jag hur mobilen ringer. "Joe" står på skärmen.

- Jag kommer snart. Sa jag och reste mig upp.

Sedan gick jag mot toaletterna och svarade.

- Vad? Frågade jag och suckade.

- Snälla, jag älskar dig! Sa han och jag hörde att han grät.

- Inte nu! Förstör inte den här dagen!

- Varför just den här? Frågade han.

- Ha! Du vet inte ens vilken dag det är! Det är min födelsedag!

- JUSTE! Fan, förlåt! Sa han och snyftade.

- Måste gå! Sa jag och la på. Jag såg upp i spegeln och såg att jag gråtit. Jag tog bort lite mascara som runnit och gick ut igen. Då ringde han igen.

- Men vad!? Sa jag och suckade.

Justin såg direkt på mig.

- Asså förlåt! Kom ut. Sa han och jag vart förvånad.

- Varför?

- Titta ut. Sa han och jag vände mig om.

VAFAN!?

What is that?! Hahah, kommentera! Kolla gärna min blogg där jag skriver berättelser om Jaden Smith! Haha www.jadensmithstory.bloggplatsen.se   ;) Check It OUT!

Mysta har slangar överallt och masiken bredvid henne sjunker mer och mer. Hon är blek och sticker ut från hennes långa, svarta hår. Hennes ögon är stängda och hon har inte rört sig ett dugg sedan jag var här sist.

- Cassie, är det du? Frågar en välbekant röst.

Jag vänder mig om och där  står Justin.

- Ja, det är jag. Svarar jag tyst.

- Vad gör du här då? Frågar han.

- Hälsar på min syster. Säger jag och ser på Mysta.

- Är det din syster? Frågar han förvånat.

- Ja.

- Det syns inte så mycket.

- Nej, jag vet. Suckar jag.

Vi snackar en stund och sedan ska han gå. Jag blir själv igen och tar Mystas hand.

- Om du hör mig, bara lyssna. Mamma och pappa har bråkat igen och nu ska tydligen mamma flytta ut. Jag måste med, men jag vill bara att du ska veta att jag tänker på dig. Jag vill verligen att du ska vakna. Jag vill se ditt léende när du ser mamma och pappa tillsammans utan att de bråkar, jag vill se dig i din fina sommarklänning, jag vill se dig lycklig... inte såhär. Snälla kämpa för livet, du ska veta att jag alltid kommer vänta. Snälla, vakna. Det sista viskar jag medans jag fäller en tår som sedan landar på Mystas hand.

Då får jag världens bästa idé. Jag pussar Mysta på kinden och rusar ut på gatorna. Jag springer in på en tatueringsstudio och ber om en fin tatuering (haha). Dem skissar den snabbt och sedan sätter jag mig på en liten brits och tjejen börjar tatuera.

Jag ser mig i spegeln och ler över resultatet. En kolibri med en banderoll (stav) som det står Mysta 2006-15-04 i. Tatueringen sitter på magen på höger sidda vid midjan.

- Tack! Säger jag och betalar.

Sedan går jag sakta hem. När jag kommer dit kåller mamma på att packa saker i hennes bil. Jag suckar och går direkt till mitt rum. Där är det typ tommt. Jag tar upp mobilen och ringer Sara.

- Hej gumman! Svarar hon.

- Hej! Kan jag sova hos dig några nätter? Mamma och pappa bråkar. Den här gången är det allvar. Mamma och jag ska flytta ut. Säger jag snabbt.

- Stackars dig! Men såklart kan du sova här! Det finns alltid plats för dig vet du!

Jag packade kläder för en längre period och går sedan ner med min tunga väska.

- Var ska du då? Frågar mamma.

- Sova hos Sara. Säger jag och SMSar henne att jag är påväg.

- Men...

- Hejdå! Avbryter jag och springer iväg.

- HEJ CASSIE! Säger Sara och jag skrattar lite sorgset.

- Hej Sara! Säger jag och kramar henne.

Vi pratar påväg till hennes rum.

- Titta! säger jag, släpper väskan och drar upp min tröja lite.

- AAAAAAAAAAAAAH!!! OMGAAAASH!! SNYGGT!!!!! Säger hon och börjar skrika.

Jag bara skrattar åt henne.

---------------------------------------------------------------------------------------------

Förlåt för kort!!!! Men statistiken sjunker?? Älskar er och tack till alla som stannar!!

Hon satt mig i bilen och satte sig framför mig. Nick och Kevin satte sig fram och Sara satte sig bakom mig. När jag ser Joe komma ut ur flygplatsen lägger jag märke till vem som ligger på marken bakom honom. Jag springer ur bilen.

- Hur fan kan du?! Skriker jag och slår till Joe i ansiktet.

Sedan rusar jag till justin som ligger på marken. Han blöder näsblod.

- Justin, Justin hör du mig?! Säger jag och skakar försiktigt om honom.

Han ser upp på mig och ler lite smått.

- Jag mår bra. Viskar han och smeker min kind.

Jag reser mig upp och ser på Joe. Han ser ut i luften och  han visar ingenting.

- Är det slut nu? Viskar han.

- Vafan tror du?! Väser jag och hjälper Justin upp.

- Nej, Cassie snälla! Säger Joe och trycker upp mig mot våran bil.

- Släpp mig! Väser jag och försöker ta mig loss.

- Snälla Cassie!

- Nej! Skriker jag.

Justin kommer och tar bort Joe ifrån mig och går sedan mot en stor bil. Han öppnar dörren åt mig och jag hoppar in. Han hoppar in efter mig och stänger dörren.

När vi är hemma hos mig tackar jag för skjutsen (stav) och går mot mitt hus.

- Jag är hemma! Ropar jag men får inget svar.

Juste, dem jobbar.

Jag packar upp min väska och sedan startar jag min dator. Jag loggar in på FB och skriver lite nytt, sedan går jag in på Twitter.

När jag senare går på stan ser jag några killar jag känner igen.

- Hej Liam! Ropar jag och dem vänder sig om.

- Hej Cassie! Ropar han.

På kvällen går jag hem och äter middag. Jag har en syster som är 4 år, Mysta. Men hon ligger på sjukhus. Hon har bröstcancer. Hon är väldigt svårt sjuk och kan dö vilken sekund som helst.

Imorgon ska jag åka till henne. Det har jag bestämt mig för.

Jag drar av mig mina kläder och sätter på mig mitt korta nattlinne med spets. Sedan lägger jag mig i sängen och somnar snabbt.

På morgonen vaknar jag av skrikande röster.

- Du ska fan inte tro att du kan bestämma! Skrek mamma.

- Ta det lugnt. Du väcker Cassie. Sa pappa lugnt.

- Jag ska fan inte ta det lugnt! Du kan inte komma och tro att du kan göra vad du vill!

- Jag är fan en del av familijen!! Och det här är mitt hus! Jag kan köra ut dig när jag vill!! Fattar du?! Skrek pappa.

- Jag är klar här. Sa mamma och jag hörde steg i trappan, sedan öppnades min dörr.

- Gumman, vakna. Vi måste upp. Viskade hon och jag satte mig upp.

- Varför måste ni bråka? Ni har ett 4 årigt döende barn och ni bråkar? Förstår ni hur jobbigt det är för mig? Frågar jag och torkar en tår.

Jag reser mig upp och byter om snabbt. Sedan går jag ner och drar på mig mina Converse.

- Förlåt gumman. Säger pappa och jag ser på honom.

Jag skakar på huvudet och går ut. Jag springer till sjukhuset som ligger nära mitt hus och går upp till Mystas rum. När jag går in känns det som en kniv i hjärtat.

Mysta har slangar överallt och masiken bredvid henne sjunker mer och mer. Hon är blek och sticker ut från hennes långa, svarta hår. Hennes ögon är stängda och hon har inte rört sig ett dugg sedan jag var här sist.

- Cassie, är det du? Frågar en välbekant röst.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vem är det som kommer? Haha, kommentera! Och jag måste säga förlåt för dålig uppdatering... :(