Vi gick ut till Justins bil och åkte hem till honom. När vi kom dit började Natta och Justin prata om hennes begravning. Vi bestämde oss för att sjösätta henne. Då tar man hennes aska i en urna och släpper den i sjön. Jag klarade inte av att höra mer. Jag gick till hallen, drog på mig mina skor och gick ut. Jag sprang till en äng och satte mig där. Solen gick ner och det började bli kallt. Sedan somnade jag, med tårar på mina kinder...

Jag vaknade av att min mobil ringde. Det var fortfarande mörkt ute. Det var Justin som ringde.

- Ja?

- Vart fan är du?! Sa han oroligt.

- Jag är... på en äng. Sa jag och såg mig omkring.

- Gå till en väg.

- Justin, problemet är att jag inte vet vart jag är.

- Jaha, ehm... oj... vet du vart du gick?

- Förbi McDonalds, till parken, igenom skogen...

- Okej, okej, okej take it easy!

Någon timme senare

När vi kom hem till Justin hade jag bestämt mig för att bo kvar i Atlanta. Både Justin och Natta hade sagt att jag kunde bo med dem. Vi beställde pizza och när jag vart trött sa jag godnatt till dem och gick och la mig. Innan jag bestämt mig vart jag skulle bo så sov jag i Justins rum på en soffa. Jag somnade med mardrömmar och skuggor som följde mig...

Justin

När jag skulle sova - en timme efter att Cassie gick och la sig - gick jag upp på mitt rum där Cassie låg på soffan. Hon var svettig och tårarna rann nerför hennes kinder.

- Cassie, Cassie! Sa jag och skakade om henne försiktigt.

Hon satte sig hastigt upp och andades häftigt. Jag kramade hennes och hon började gråta.

- Vad är det? Sa jag och lyfte upp henne.

Hon la benen om min midja och hon höll hårt i min nacke med armarna.

- Mardröm... Viskade hon.

- Du är alltid säker hos mig.

- Alltså ingen sån dröm. Jag drömde om Sara. Hon stod i det här rummet och såg på mig. Hennes blick var kall och hon sa att det var mitt fel att hon dog, att det var....

- Shh,  du behöver inte säga mer. Avbört jag.

Jag la ner henne i min säng och jag la mig bredvid. Jag höll om henne.

- Det kommmer att bli bra. Viskade jag innan hon somnade.

Cassie

Nästa morgon vaknade jag utan Justin bredvid mig. Han hade väl gått upp. Jag hade otrolig huvudvärk och vädret var, kallt. Det regnade, åskade, blåste och ja, allt såg jag genom mitt fönster. Blixtarna lös upp hela himlen och mullret var... högt, men mörkt. Vinden blåste nästan omkull träden, såg det ut som. Jag gick sakta upp och hade ena handen på mitt huvud. Huvudet dunkade och det kändes som om det skulle sprängas. I köket satt Justin. Han höll på vid spisen och såg ut att fixa frukost.

- Har ni nån huvudvärkstablett? Frågade jag och han hoppade till och tappade en gaffel på golvet, som sedan hamnade på hans fot.

- AJ! Sa han och fnissade sedan.

- Sorry! Sa jag och kramade honom.

- Lugnt. Har du ont i huvudet? Frågade han och pussade mig i pannan.

- Ja, som in i helvetet. Sa jag och han skrattade.

Han började rota i skåpet och tog fram nån tablett. Jag tog två stycken och svalde dem med vatten.

----------------------------------------------------------------------

Nu fick ni erat efterlängtade kapitel!! Haha, tack för alla kommentarer!! <3<3

 

Amanda

8 juni 2011 20:31

Åh <3 Jag vill ha mer ju! Ja vill ha långa kapitel :D Detta var kort! ;( Jaja! Läser ofta:D

 

Alva

8 juni 2011 23:40

Meer!:)<3

 

hille

9 juni 2011 15:47

MMMMMMMMMMMORRRRRRRRRRRRREEEEEEEEEEE!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

Emma

9 juni 2011 16:41

snälla vill ha mer

 

Lexi

9 juni 2011 21:16

Ååh, mer!! Jag älskar din blogg!<33
Puss puss
//Lexi<3

 

Nono

10 juni 2011 12:45

tror typ att jag har vart inne på din blog 100 gng på en vecka ! såå jäkla sant!^^
hoppas att du skriver mer snart!

http://www.mydaybabe.bloggplatsen.se

 

Astrid

11 juni 2011 15:00

när kommer nästa?

 

Emma

11 juni 2011 15:59

mer jag älskar din blogg fortsätt så

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Okej, nu har jag en ny blogg och en tjej håller på med designen nu!!! Jag vet inte om jag ska fortsätta på den jag nyss börjat på eller om jag ska börja på en ny... Det blir lite konstigt om jag bara fortsätter på kapitel 12 på den nya bloggen. Så ja...

Jag kan inte beskriva min sorg med ord. Jag känner liksom att jag inte kan trösta Max på samma sätt som mamma skulle. Som om jag inte räcker till. Som om jag inte hjälper till och stötar till Max till 100%. Han sitter mest på sitt rum nu för tiden. H...

Okej, nu har jag fått hjälp av en tjej som ska göra designen (hoppas jag). Och jag tror jag ska byta till blogg.se   Kommer länka bloggen i ett inlägg då  iaf! Tror jag skriver ett kapitel nu!! ...

Okej, jag sa att jag skulle skriva en till. Men när jag la ut inlägget så fick jag direkt synbortfall och ont i huvudet, migrän. Så jag kunde inte skriva. Det gick över nu, men då fick jag besök istället! VI får se när jag skriver. Tack för alla komm...

Jag vaknade nästa morgon av att det knackade på min dörr. - Kom in! Skrek jag hest och fnissade sedan åt min röst. - Haha, är du vaken? Skrattade Max  när han kom in. - Nej. Sa jag och satte mig upp. - Aja, jag och Isabelle går ut ett tag. Lo...