Direktlänk till inlägg 18 augusti 2011
Justins läppar nuddade mina och jag hann inte reagera. Plötsligt öppnades ytterdörren. Jag drog mig ifrån Justin och såg ut mot hallen. Där stod Chaz, eller, hann stod där i alla fall. Dörren smälldes igen och då kom jag tillbaka till livet. Jag sprang till hallen och slet upp dörren.
- Chaz! Ropade jag medans jag sprang efter honom.
Han stannade och vände sig om, men han mötte aldrig min blick.
- Det var int...
- Det var inte meningen? Eller? Du bara råkade kyssa honom?! Eller hur? Sa han och såg i mina ögon.
- Det var han som kysste mig! Du kom i samma stund som han kysste mig. Sa jag och började gråta smått.
- Ja, och det ska jag tro på? Fnös han, vände sig om och gick.
- Chaz! Ropade jag efter honom och började gråta.
Han skakade på huvudet utan att sluta gå. Jag satte mig ner, mitt i gatan och bara grät. Jag grät och grät i timmar kändes det som.
- Natta? Hörde jag Justin säga.
- Gå. Grät jag.
- Natta...
- Gå! Upprepade jag och han satte sig på huk framför mig.
Han drog bort mitt hår från mitt ansikte och sedan kramade han mig. Jag grät ut i hans famn.
- Förlåt Natta. Viskade han.
- Det gör ont Justin. Grät jag.
- Vart? Sa han och såg in i mina ögon.
- I mitt hjärta. Jag vet att farmor inte kommer överleva, jag vet att Max är ledsen och nu har jag mist en kompis också.
- Tänk om din farmor överlever då?
- Det gör hon inte. Jag har alltid vetat att hon haft cancer och jag visste att hon skulle dö. Sa jag och snyftade.
Justins blick fördes till någon eller något bakom mig.
- Någon vill prata med dig. Viskade Justin, reste sig upp och gick en bit ifrån.
Jag vände mig om och såg Chaz. Snabbt reste jag mig upp och gick mot honom.
- Chaz jag...
- Det är lugnt. Justin berättade. Sa han och nickade mot Justin. Det är lugnt. Förlåt att jag inte trodde på dig. Fortsatte han och jag klev in i hans varma famn.
Jag började gråta smått och Chaz pussade min kind.
Snart gick dem andra hem och jag gick och la mig. Täcket var ganska kallt när jag drog det över mig. Kudden fångade mitt huvud när jag lät det falla. Det vita taket fångade min blick och jag la ena handen under mitt huvud.
Efter några minuter vände jag på mig så jag låg på sidan och jag handen under min kind.
Rummet var mörkt och tyst. Det ända som lös upp det var månskenet som trängde sig igenom persiennerna. Skenet lös rakt på mig, vilket fick mig att tänka på den natten med pappa. Natten som jag helst av allt vill glömma bort.
Jag reste mig upp och gick fram till fönster. Jag särade (stav) lite på persiennerna. Det var fullmåne. Molnen svävade runt månen vilket fick det att se magiskt ut.
It looks like magic
Min blick fastnade där och jag kunde verkligen inte titta bort. Allt från den natten spelades upp i mitt huvud.
- Natta! Kan du komma ner?! Ropade pappa.
- Kommer!
Mina snabba steg sprang ner till köket där pappa stod med en ölburk. Jag log gulligt mot honom.
- Mamma är på jobbet. Max är hos en kompis. Det är bara du och jag. Sa han och närmade sig mig.
Han tog snabbt ett tag om min midja och tryckte sig mot mig. Han drog med mig till soffan och slängde ner mig där. Snart var mina byxor av, samma med min tröja. Han slet av sig sina kläder och då förstod jag.
- Pappa, sluta! Skrek jag med min gnälliga röst.
- Tyst! Väste han och slog till mig.
Plötsligt kände jag ett tryck där nere, han var inne i mig. JAg skrek och grät.
Jag var bara 6 år där och förstod inte att pappa var full. JAg fick stå ut med honom många år till. Jag håller mig fortfarande ifrån honom, men försöker vara så normal som möjligt för att inte göra Max orolig.
Plötsligt slog något mot fönstret. Jag hoppade till och såg ner mot marken. Där stod Chaz. Jag öppnade fönstret tyst och sträckte mig ut.
- Vad gör du här? Småskrattade jag.
- Ja, vad tror du? JAg undrar om jag får låna toaletten. Sa han ironiskt vilket fick mig att skratta. Vänta, jag kommer ner. Fortsatte jag och började klättra ut.
- Var försiktigt! Utbrast han oroligt.
- Jaja! Sa jag och skrattade.
JAg gick sakta ner, sakta men säkert. Plötsligt halkade jag med ena foten och ramlade. Jag skrek och när jag trodde jag skulle känna marken så blundade jag, men istället så hamnade jag i två mjuka, starka armar. Mina ögon var hårt slutna och jag andades rätt fort.
- Gumman, är du okej? Sa Chaz oroligt.
Jag nickade sakta och öppnade ögonen. Chaz tittade oroligt på mig medans jag log.
- Jag är okej. Sa jag och han släppte ner mig på benen.
- Var det inte du som sa att du skulle vara försiktig? Sa han och gav mig ett litet leende.
- Jo. Jag sa att jag skulle vara försiktig, men jag sa aldrig att jag inte skulle ramla. Flinade jag och han skrattade sakta.
- Smart där.
- Jag vet! Pep jag och fnissade.
--------------------------------------------
Förlåt igen för att jag inte uppdaterade på dagen... :( Hade fullt upp med kompisar. Men men, sommarlovet är snart slut och jag börjar skolan, precis som alla andra, men jag fortsätter skriva! Och bara då ni vet, jag kanske inte kommer uppdatera på dagarna eftersom jag är med kompisar och så, men jag försöker ALLTID slänga in ett kapitel på kvällen! GODNATT BELIEBERS!
Okej, nu har jag en ny blogg och en tjej håller på med designen nu!!! Jag vet inte om jag ska fortsätta på den jag nyss börjat på eller om jag ska börja på en ny... Det blir lite konstigt om jag bara fortsätter på kapitel 12 på den nya bloggen. Så ja...
Okej, nu har jag fått hjälp av en tjej som ska göra designen (hoppas jag). Och jag tror jag ska byta till blogg.se Kommer länka bloggen i ett inlägg då iaf! Tror jag skriver ett kapitel nu!! ...
Okej, jag sa att jag skulle skriva en till. Men när jag la ut inlägget så fick jag direkt synbortfall och ont i huvudet, migrän. Så jag kunde inte skriva. Det gick över nu, men då fick jag besök istället! VI får se när jag skriver. Tack för alla komm...