Alla satte sej framför Abbey och Justin ringde  ambulansen.

(HITTADE INGEN MATCHANDE BILD)

Chaz:

Abbey blev mer och mer snurrig. Hon skrek åt oss att gå men vi stannade. Vi försökte förklara vad som hade hänt men det var som att skotta när det fortfarande snöade, helt hopplöst. Efter 5 min. kom ambulansen. Dem tog in henne men hon kämpade emot. Det var hemskt att se henne såhär. Hon grät och skrek. Jag gick fram till henne utanför ambulansen.

- Abbey, snälla. Följ med bara.

- Jag vet ju fan inte vilka ni är! skrek hon.

- Snälla! Det är bara för ditt bästa.

- NEJ FÖRFAN SLÄPP  MEJ! skrek hon och tårarna forsade.

Jag suckade och gick en bit ifrån. Zack kom fram till mej.

- Det blir bra. Hon kommer minnas. sa han och klappade mej på ryggen.

- Tack Zack. sa jag och kramade honom.

- Vi har fått in henne! Kom nu åker vi! skrek en av ambulansmännen.

Vi gick fram till ambulansen och hoppade in. Vi åkte mot sjukhuset. När vi var där tog dem in henne. hon hade lugnat ner sej lite, men hon var fortfarande osäker. Dem tog in henne på ett rum och började fråga massa saker.

- Vad kommer du ihåg? sa en doktor till Abbey.

- Jag snubblade på en pistol i mitt hus. sa hon tyst.

- Kommer du inte ihåg mer?

- Nej, bara när ni tog in mej i ambulansen.

- Okej... sa han och skrev ner på ett papper.

Han skrev in det på datorn. Jag satte mej bredvid Abbey men hon flyttade sej åt sidan. Jag suckade. Dem andra satt utanför.

- Hon måste stanna här ett tagtills hon minns, kanske minns hon det redan imorrn. Men det vet vi inte. Vi ringer när hon vaknar imorrn. Ni kan åka nu, men ni måste fylla i några papper. sa doktorn och jag nickade. Vi gick in i ett annat rum och jag skrev på papper. Sedan åkte vi hem och lämnade Abbey på sjukhuset.

Nästa morgon :

Jag vaknade av min mobil. Jag svarade fort.

- Chaz. svarade jag.

- hej, det är dr. Tyson. Jag ville bara säga att Abbey har fått tillbaka minnet. Det var bara tillfällig minnesförlust. Inget allvarligt.

- Tack så mycket. Vi hämtar henne direkt!

- Japp. sa han och la på.

Vi alla sov hos mej. Jag väckte alla och vi åkte mot sjukhuset. Jag körde. Vi åkte två bilar. Jag, Justin, Ryan och Zack åkte i en och dem andra i en annan.

När vi var framme gick vi till receptionen.

- Abbey Brown? frågade jag.

- Rum 134. sa hon och log mot oss. Mina barn älskar dej. fortsatte hon och tittade på Justin.

- Tack så mycket. Hälsa från mej. sa Justin och vi började gå.

När vi var framme vid rummet gick vi in och där stod Abbey. Hon såg ledsen ut.

- Hej älskling. sa jag försiktigt.

- Chaz! Förlåt, jag är så ledsen! sa hon och kastade sej i mina armar.

- För vad? sa jag förvånat.

- För att jag inte mindes dej.

- Awww..... Gumman....

- Men inte bara det. sa hon och kollade mej i ögonen.

- Vad mer? sa jag och vart lite orolig.

Abbey :

- För att ni inte åkte. Det var jag som hindrade er. sa hon tyst och nedstämt.

- Aww... Men gumman, vi kan åka senare. Sa han och kramade mej hårt. 

- Jag älskar dej. viskade jag i hans öra. 

- Och jag dej. viskade han i mitt.

 -----------------------------------

SÅÅP! då var den ute också! KOMENTERA

- Abbey, du är en av dem

 bästa eleverna jag haft här

på skolan. Du förtjänar den

här. sa hon och gav mej en

ros och en kram.

Jag log mot henne och hon

gick vidare.

--------------------------------------

Den där killen som satt sej lite senare dök upp igen. Han satt med luva och keps. Han hade också solglasögon. Alla gick av scenen, inklusive jag. jag satte mej vid Chaz.

- Min älskling är en av dem bästa eleverna. sa Chaz och kysste mej snabbt.

- Haha, ja. sa jag och log mot honom.

Rektorn sa hejdå till alla sen gick alla därifrån. Jag gick med Chaz och dem andra till vägen där alla går åt olika hål. Vi skulle åka till Chaz och Ryans kompis.

- jag går bara hem och byter om och så. sa jag.

- Okej Babe. Vi hämtar dej om en halvtimme. sa Chaz och pussade mej på min panna.

Jag gick iväg och hem till mej. Pappa var inte hemma. Vi hade diskuterat om jag skulle få åka eller inte. Och vi kom fram till att jag fick. Haha.

Jag låste upp dörren och gick in. Jag gick upp på mitt rum och tog på mej ljusa jeansshorts och en tröja som det stod peace på. Jag flätade håret och sminkade mej på nytt.

Jag kollade klockan. Dem kommer vilken sekund som...

- Abbey! Älskling! skrek Chaz nerifrån.

Jag kollade mej en sista gång i spegeln och tog en väska med mobil, pengar och solglasögon i. Jag sprang nerför trappan och såg att alla var här. Och en till som jag inte kände igen.

- hey babe! sa Chaz och kysste mej.

- Hey Chaziiiii! sa jag och fnissade.

- Det här är Justin. Killen vi skulle till. fortsatte Chaz och pekade mot killen som tydligen hette Justin.

- Hej, jag är Abbey. sa jag och log mot honom.

- Hej. sa Justin och log tillbaka.

- Jaha, ska vi dra? sa Ryan.

- Ja, jag måste bara checka huset. Pappa får damp om nåt händer med huset. sa jag och började springa runt i huset.

Jag råkade snubbla på något. Jag ramlade på golvet och slog i huvudet i ett litet bord.

- Abbey? Kommer du? sa Chaz och kom hitåt.

- Fan! skrek jag.

- Abbey? sa Chaz som hade kommit fram till mej. Hur gick det? fortsatte han.

Då såg jag vad det var jag snubblade på. Och vafan gjorde den där!?

- C.. Cha... Chaz.... sa jag och blev helt skakis.

- vad är det?sa han oroligt.

- Ti..tittaa..... sa jag och pekade på pistolen.

- VAFAN! skrek han.

Jag märkte inte att jag blödde från huvudet.

- Chaz, kan du hämta lite papper? sa jag.

- Vad ska du med det till? sa han och kollade på mej. VAFAN HAR DU GJORT!? skrek han och kollade på mitt bakhuvud.

Nu kom alla in i rummet bara för det.

- vad håller ni på.. VAFAN! sa Ryan och satte sej på huk vid mej.

- Jag mår bra. sa jag och reste mej upp men blev genast vinglig.

- Sätt dej ner. sa Chaz och drog ner mej på en stol.

- Vad var det som hände? sa Justin och satte sej på huk framför mej.

- Jag vet inte. sa jag förvirat.

- Va?

- Vem är du? sa jag och kollade på en kille som kommit in i rummet.

Chaz :

- Abbey, vad menar du? sa jag.

- Vem är Abbey? sa hon och såg skrekslagen ut.

- Du är Abbey. Jag är Chaz, din pojkvän. sa jag och kände tårarna bakom mina ögon.

Alla satte sej framför Abbey och Justin ringde  ambulansen.

--------------------------------

Ohh....Hur går det för Abbey?

Jag la mej på soffan och Chaz

satte sej vid mitt huvud och

la det i hans knä. Jag tog ett

löst grepp om hans hals och

kysste honom. Jag slöt sedan

ögonen och somnade.

När jag öppnade ögonen satt inte Chaz där. Men det låg en lapp på bordet.

"Hej älskling. Det började bli sent så jag gick hem. Jag älskar dej förevigt. Din Chaz."

Aww... Så söt! Jag kollade klockan. Den var 8 på kvällen. Pappa slutade klockan 10, så det skulle ta ett tag.

SKOLAVSLUTNINGEN:

Jag vaknade av mitt alarm. Idag var det skolavslutning. Yes! Igår hade jag köpt en klänning. Det var trekvarts ärmar och ett svart band.

Jag klev upp ur den varma, sköna sängen och tog på mej min klänning. Jag borstade håret och sminkade mej. Jag la håret åt sidan och gick ner. Där satt pappa. Jag rätade på ryggen.

- Godmorgon Mr. Brown. sa jag.

- Godmorgon. sa han och skrev på några papper.

Pappa ville att jag skulle prata "vuxet" med honom. Han hade sagt att jag skulle kalla honom Mr. Brown. Vi heter Brown i efternamn. Jag skulle inte gå "säckingt" eller nåt sånt. Det började bli jobbigt.

Jag tog ett äpple och tog på mina ballerina skor. Jag började gå medans jag åt mitt äpple. Jag såg skolan och alla var finklädda. Killarna hade kavaj och tjejerna vita klänningar. Jag såg inte min "grupp" nånstans. Jag gick in i skolan och såg dem påväg hitåt.

- Där är ju vår tjej! sa Ryan och kramade mej.

- Håll dej borta, hon är min. sa Chaz ironiskt och kramade mej.

Han var lite längre än mej men inte mycket. Han kramade mej bakifrån och pussade mej på kinden.

- Vad fin du är. sa han och log mot mej.

- Haha, tack gubben. sa jag och klappade honom på huvudet.

Alla började skratta. Jag tog Chaz hand och vi gick ut. Dem hade byggt upp en liten "scen" på skolgården. Jag kom på att jag skulle hålla tal. SHIT!

- Chaz, jag ska hålla tal ju! sa jag panikslaget.

- Haha, ja gumman. Du klarar det.

- Nej! Jag kommer svimma. Åh nej. Nu svimmar jag. sa jag ironiskt och vinglade till.

Alla började skratta. Vi satte oss på stolarna och rektorn började med sitt tal. Sen var det lärarnas tur. Sen var det elevernas.

- Abbey Brown ska nu hålla tal. sa rektorn.

Alla applåderade. Jag gick upp på den lilla scenen och ställde mej vid microfonen. Jag började prata om vad vi gjort under året och alla våra roliga minnen medans bilder på året visas på en skärm  bakom mej.

Det kom en bild på när Ryan sa fel inför klassen och alla började skratta. Jag ser en kille komma och sätta sej.

- Jag tycker att man inte bara är i skolan för att plugga, jag tycker att man är i skolan för att skaffa vänner. Vänner är viktiga och, som min mamma alltid sa, behandla andra, som du vill bli behandlad själv. avslutade jag mitt tal och alla applåderade och busvisslade.

Jag tackade för mej och satte mej bredvid Chaz och dem andra.

- Du var brym babe! sa Chaz och kysste mej på kinden.

- Tack gubben. sa jag och kramade honom.

Rektorn sa hejdå och alla "duktiga" elever skulle få en ros. Rektorn ropade upp namnen som skulle komma upp på scenen.

- Jenny Clark, Hallie Brook, Jaden Entim, Abbey Brown.... började hon.

Vänta. Dem sa mitt namn!? Jag reste på mej och gick upp på scenen och ställde mej bredvid Jaden. Jag kramade honom och tittade ut mot publiken. Chaz satt och log. Rektorn gav en ros och sa nåt till alla. Hon kom till mej.

- Abbey, du är en av dem bästa eleverna jag haft här på skolan. Du förtjänar den här. sa hon och gav mej en ros och en kram.

Jag log mot henne och hon gick vidare.

-------------------------------------

Sådär!!! KOMENTERA

Där står han. Min perfekta pojkvän. Han är så perfekt. Han ser mej och ler. Min pojkvän Chaz kommer mot mej. Han ler hela tiden.

Han bär upp mej och snurrar runt mej.

- Hej älskling! sa han och pussade mej på kinden.

- Hej sockertopp. sa jag och fnissade. Han tittade på mej.

- Du är så söt. sa han och kysste mej.

- Haha, tack. Du med.

Vi gick mot hans kompsar.

- Hey tjejen! sa Ryan (Chaz kompis) och kramade mej.

- Hej sportfånar. sa jag och skrattade.

Vi var som en grupp. Jag, Chaz, Ryan, Chris, Zack, Jason, Eddie, Jake och Edwin är som en grupp. Alla är 16 år. Jag är den ända tjejen, men det är bara roligt. Vi står på skolgården och pratar. Vi är den "populära" gruppen i skolan.

Jag har tjejvänner också men jag är inte så mycket med dem. Nu skulle lektionen börja. Vi gick in och satte oss vid våra bänkar. Chaz pratar med Zack. Chris pratar med Ryan. Jason pratar med Jake och Eddie pratar med Edwin. Jag satt lite själv. Jag tittade ner i min bänk. Jag kladdrade lite i min mattebok. Skrev typ, Älskar dej förevigt.

- Jo, Abbey, alla vi ska åka till Chaz och Ryans bästa kompis, och vi vill att du ska följa med. Vill du det? sa Jake som satt bredvid mej.

- Visst! När då? sa jag och log mot honom.

- På sommarlovet. Sa han och log lite tillbaka.

- okej. Det är ju snart! sa jag precis innan vår lärare kom in i omklädningsrummet.

- Godmorgon ungdomar! sa han och släppte väskan på sitt bord.

- Godmorgon Mr. Freeman. sa alla  kör.

- Slå upp sida 93 och börja göra tal 231, 232, 234.... Och så fortsatte han.

Jag vart klar först, som, vanligt, jag gick fram till Mr. Freeman och gav honom boken. Jag gck och satte mej igen.

- Alla som är klara kan gå! sa Mr. Freeman.

Jag log och tog min  väska och gick ut ur klassrummet. Jag gick till mitt skåp och tog ut NO boken. Jag la in matteboken och stängde skåpet. Jag gck mot matsalen och tog lite mat. Jag satte mej vid ett bord och började äta. Med tiden kom alla i min grupp och började äta. Alla pratade om resan. Chaz pussade mej på kinden och jag lutade mitt huvud mot hans axel. Han pussade mej på huvudet. Han la armen om mina axel.

- hur är det älskling? sa Chaz.

- Sådär. Är helt slö. sa jag och suckade.

- Kom hit. sa han och drog upp mej i hans knä.

Jag lutade mitt huvud mot hans bröstkorg. Jag suckade.

- Saknar du din mamma och Josephine? sa Chaz plötsligt.

- Mmm.... sa jag och kände tårarna bakom mina ögon.

Min mamma dog för några månader sen. Hon var ute på vintern och hon och min syster Josepfine var ute på isen. Plötsligt brast isen och båda drunknade. Dem frös ihjäl helt enkelt. Nu kunde jag inte hålla inne tårarna. En tår rann nerför min kind och dem blev fler. Chaz höll om mej hårt.

- Jag följer med dej hem. viskade han.

Jag nickade och vi reste oss upp.

- Jag följer med henne hem. Jag kommer kanske tillbaka sen. Säg det till lärarna. sa Chaz och alla nickade.

Dem kramade mej sen gick jag och Chaz mot utgången. Vi gick ut ur skolan och hem mot mej. Tårarna tog slut och jag kände mej helt tom. Chaz hade armen runt mej hela tiden. Det kändes så trygt. När vi kom fram till mitt hus låste jag upp och gick in.

- Chaz, gå tillbaka till skolan.

- Nej. Du behöver mej.

- Ja, men du måste ju gå till skolan.

- Ja, men jag stannar. sa  han och jag suckade.

Jag gick upp på mitt rum och tog upp ett foto på mej, mamma och min lillasyster Josephine. Vi badade med delfiner. Jag la undan det och gick ner till vardagsrummet.

Josephine, Abbeys mamma och Abbey   

Jag la mej på soffan och Chaz satte sej vid mitt huvud och la det i hans knä. Jag tog ett löst grepp om hans hals och kysste honom. Jag slöt sedan ögonen och somnade.

---------------------------------------------------

Där var första kapitlet!!!!! KOMENTERA

Hej hej! Välkommna till min blogg! Jag kommer skriva noveller/berättelser om JB (Justin Bieber). jag börjar med en som heter You and me forever. Första kapitlet kommer NUUU!