- Vem pratade du med i telefonen?

- Min kusin som jag inte sett på flera år. Hurså? Mumlade hon.

Jag vart stum. Hennes kusin?! Nu hade jag gjort bort mig. Totalt! jag skulle ha frågat det från första början!

- Cassie förlåt. Var det ända jag kunde få ur mig.

Hon sa inget. Jag satte mig upp och såg mot soffan.

- Cassie svara. Sa jag.

- Vad vill du att jag ska säga?

Jag gick fram till henne och satte mig på soffan. Hon låg med ansiktet i kudden och täcket var till midjan.

- Bara säg något.

- Justin, jag var rädd. Det är jag fortfarande.

- Rädd för vad?

- För att du ska lämna mig. Det är därför jag kom hem så sent. Jag trodde du skulle vara arg förevigt och sedan göra slut.

- Det skulle jag aldrig göra, Cassie! Jag skulle aldrig, aldrig lämna dig. Jag lovar!

- Du vet inget om framtiden. Så säg inte något du ångrar.

- Men...

- Justin! Du vet aldrig något med framtiden! Sa hon och jag hörde att hon grät.

Jag visste inte vad jag skulle säga. Så jag pussade hennes huvud och reste mig upp. 

- Förlåt. Och... Kom ihåg att jag alltid älskar dig. Sa jag.

Jag gick till mig säng och la mig igen. Jag suckade och fällde en tår.

Jag vaknade av att någon gick runt i rummet. Jag öppnade ögonen och det första jag såg var min klocka som visade ett på natten.Sedan såg jag att Cassie tog sitt täcke och kudde och gick mot sängen, men när hon såg att jag var vaken stannade hon.

- Kan jag sova med dig? Sa hon med skakig röst.

- Visst. Sa jag och blundade igen.

Jag kände att hon la sig ner och la sig så nära mig som hon vågade. Som om hon var rädd för något.

- Vad är det? Mumlade jag och vände på mig så jag låg mot henne.

- Inget.

Hon flyttade sig lite bort från mig och man såg att hon inte ville. Jag la min arm om henne och drog henne till mig. Hennes andetag skakade - typ - och jag märkte att något var fel.

- Vad....

- Förlåt Justin. Avbröt hon mig och började gråta.

- Varför ska du säga förlåt?

- För att jag var dryg förut.

- Det är lugnt. Sa jag och kramade henne.

Hon slutade gråta och började snyfta lite då och då.

- Jag ska ta dig till ett ställe imorgon. Viskade jag och sedan hördes hennes tunga andetag.

Nästa morgon vaknade jag av att min mobil ringde. Jag tog upp den och svarade.

- Aa, Justin. mumlade jag.

- Yo, Justin! Du har intervju imorgon. Sa Usher.

- Vilken tid?

- Vid tre, slutar fyra.

- Okej. Kan Cassie följa med?

- Visst. Men Justin, lova en sak. Sa han allvarligt.

- Vad?

- Du får inte bli påverkad av Cassie.

 - Nej, men jag älskar henne.

- Ja, jag vet. Men jag vill bara att du inte gör något du ångrar. Jaja, vi ses! Sa han.

- Vi ses.

Jag la på och kollade på Cassie. Hon låg fortfarande och sov. Jag kollade på klockan och såg att den var halv ett. Jag ville inte väcka Cassie, men jag var nog tvungen och jag ville ha hennes pannkakor till frukost/lunch.

Jag kysste henne mjukt och hon öppnade ögonen. Hon log sitt söta leende.

- Morgon Bieber.

- God förmiddag Hope.

Hon fnissade.

- Du får gå upp nu. Jag vill ha dina pannkakor till frukost! Sa jag och hon skrattade.

- Då får du gå ut. Jag måste byta om!

- Jag kan väl stanna. Sa jag och blinkade med ögat.

- Dream on!

Hon puttade ut mig ur rummet och jag skrattade. Jag satte mig i soffan i vardagsrummet och satte på teven.

Efter ett tag kom hon ner. Wow!

-----------------------------------------------

Förlåt om det tog tid!!!!

 

linda

21 juni 2011 22:55

snälla skriv mer för du skiver typ aldig så mkt

 

Alla

22 juni 2011 01:05

Nu har jag kört igång veckans blogg på min blogg. Va gärna med och få flera av mina läsare som kommer besöka din blogg! :)
Anmäl dig här: http://allasaleh.bloggplatsen.se/2011/06/21/5652636-veckans-blogg/#kommentarer

http://www.allasaleh.bloggplatsen.se

 

Lexi

23 juni 2011 13:19

Tack för att du skrev nya delar!!!!
Jag har längtat sååååå!<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Okej, nu har jag en ny blogg och en tjej håller på med designen nu!!! Jag vet inte om jag ska fortsätta på den jag nyss börjat på eller om jag ska börja på en ny... Det blir lite konstigt om jag bara fortsätter på kapitel 12 på den nya bloggen. Så ja...

Jag kan inte beskriva min sorg med ord. Jag känner liksom att jag inte kan trösta Max på samma sätt som mamma skulle. Som om jag inte räcker till. Som om jag inte hjälper till och stötar till Max till 100%. Han sitter mest på sitt rum nu för tiden. H...

Okej, nu har jag fått hjälp av en tjej som ska göra designen (hoppas jag). Och jag tror jag ska byta till blogg.se   Kommer länka bloggen i ett inlägg då  iaf! Tror jag skriver ett kapitel nu!! ...

Okej, jag sa att jag skulle skriva en till. Men när jag la ut inlägget så fick jag direkt synbortfall och ont i huvudet, migrän. Så jag kunde inte skriva. Det gick över nu, men då fick jag besök istället! VI får se när jag skriver. Tack för alla komm...

Jag vaknade nästa morgon av att det knackade på min dörr. - Kom in! Skrek jag hest och fnissade sedan åt min röst. - Haha, är du vaken? Skrattade Max  när han kom in. - Nej. Sa jag och satte mig upp. - Aja, jag och Isabelle går ut ett tag. Lo...