Hon nickade och Justin satte sej på golvet. Jag tog hans hand och han log. Kenny satte sej vid förarsätet och började köra bussen. Elias  satte sej bredvid honom. Justin ringde Ryan och berättade lite vad som hände. Ryan verkade först lite orolig men sen blev han lugnare.

Jag somnade med Justin vid min sida den kvällen.

Nästa morgon gick jag upp och satte mej i soffan. Dem andra hade tydligen stannat och köpt frukost, för på bordet låg det mackor med olika namn på. "Abbey", "Justin", "Elias" och så vidare. Jag fnissade tyst och tog min macka och åt upp den.

- Så, du hittade din macka? sa Pattie och skrattade lite.

- Hahah, ja, tro det eller ej.. sa jag och skrattade till.

Vi pratade lite sen skulle jag gå in till mitt och Justins rum. Jag stoppade mej själv vid dörren när jag hörde Justin prata i telefonen.

- Ja.... Ja, älskling, jag kommer snart hem... Nej, inget ska få oss från varandra... nej, jag lovar! Ja, vi ses. Älskar dej. Puss! sa Justin och blev tyst.

Och vad fan skulle det betyda?! Jag bestämde mej för att låtsas som ingenting. Jag gick till garderoben och tog ut vita jeans och ett svart linne med en grå magtröja med tryck över.

- Godmorgon älskling. sa Justin och pussade mej i nacken.

- Godmorgon. sa jag och tog kläderna och gick in till badrummet och låste. Jag bytte om, borstade håret, gjorde en inbakad fläta och sminkade mej. Sen gick jag ut igen.

- Ja älskling... men du jag måste lägga på....  Ja, jag älskar dej med... Puss! sa Justin än en gång i telefonen.

- Vem var det? sa jag bitchigt.

- Ehm... mamma...

- Jaha! Så du säger att inget kan få er ifrån varandra till din mamma i telefonen när du är i samma buss som henne!? skrek jag.

- Va? Vadå? sa han oskyldigt.

- Justin, jag hörde. Vem fan pratade du med?! väste jag.

- Det har faktiskt inte du med att göra?!

- MEN JAG ÄR JU FÖRFAN DIN FLICKVÄN!? OM DET INTE SKULLE VARA MEJ DU PRATADE MED, VEM VAR DET DÅ?! Srek jag.

- jUSTE! ALLT SKA HANDLA OM DEJ! ALLTID HANDLAR DET OM DEJ! MEN VET DU VAD? JAG HAR FÅTT NOG! Skrek han.

Jag tystnade. Jag märkte att hela våra crew nu stod vid dörren. Jag tittade på Justin.

- Jag fattar inte att du sa det där. sa jag.

- Nej, inte jag heller! Men när jag tänker på dej så.... sa han och jag började gråta.

- Du kan sticka från min turné. Jag vill aldrig se dej igen! skrek jag och sprang ut ur bussen.

- Abbey! Ropade Tina  (en i mitt crew) efter mej.

Jag brydde mej inte. Jag visste inte vart vi var. Men vi var utanför nåt hotell. Jag satte mej på en bänk utanför. Tina kom och satte sej.

- Vad var det som hände? sa hon lugnande.

- Han har nån bakom min rygg. sa jag och började gråta.

- Aww... du vet att jag finns här.

Justins

Fan vad jag har ställt till det!

- Justin, nu får du förklara dej. sa mamma strängt.

- Jag går och ser till Abbey. sa Usher till mamma.

- Jag gjorde bort mej totalt. sa jag och suckade.

- Kan man säga! Vad var det om?

- Jag ringde Selena och hon började hålla på. Och jag ville inte såra henne så jag var tvungen att säga "älskar dej" och så. Och nu miste jag tjejen i mitt liv.

- Ja, och jag tillåter inte dej träffa henne. Hon är en bra tjej och förtjänar inte att bli sårad.

Jag sa inget utan suckade bara. Mamma gick ut och jag var själv i rummet.

Abbeys

Usher kom ut och pratade lite om vad som skulle hända. Usher var som... en extra maneger till mej. Eftersom Liam var borta i ett annat land så fick Usher ta över. Men nu kanske dem skulle åka så Liam skulle tillbaka. Det skulle vara skönt att se honom igen. Snart får jag ju börja sjunga också. Skulle vara grymt att stå på scenen igen.

Efter en stund kom Pattie också ut. Hon kramade mej och sa att de skulle åka så fort Liam kom. Sen kom hela mitt crew och vi snackade om min första konsert efter olyckan. Det var kul!

Men det var igentligen bara Justin jag tänkte på. Hur fan kunde han?

Sedan gick jag in och satte mej i soffan i bussen. Jag tittade ut genom fönstret och ritade ett hjärta och suckade.

----------------------------

Hur går det med Abbey och Justin?!?!?!?!? Dum dum dum dum...

hahahahh ;)

KOMENTERA!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Okej, nu har jag en ny blogg och en tjej håller på med designen nu!!! Jag vet inte om jag ska fortsätta på den jag nyss börjat på eller om jag ska börja på en ny... Det blir lite konstigt om jag bara fortsätter på kapitel 12 på den nya bloggen. Så ja...

Jag kan inte beskriva min sorg med ord. Jag känner liksom att jag inte kan trösta Max på samma sätt som mamma skulle. Som om jag inte räcker till. Som om jag inte hjälper till och stötar till Max till 100%. Han sitter mest på sitt rum nu för tiden. H...

Okej, nu har jag fått hjälp av en tjej som ska göra designen (hoppas jag). Och jag tror jag ska byta till blogg.se   Kommer länka bloggen i ett inlägg då  iaf! Tror jag skriver ett kapitel nu!! ...

Okej, jag sa att jag skulle skriva en till. Men när jag la ut inlägget så fick jag direkt synbortfall och ont i huvudet, migrän. Så jag kunde inte skriva. Det gick över nu, men då fick jag besök istället! VI får se när jag skriver. Tack för alla komm...

Jag vaknade nästa morgon av att det knackade på min dörr. - Kom in! Skrek jag hest och fnissade sedan åt min röst. - Haha, är du vaken? Skrattade Max  när han kom in. - Nej. Sa jag och satte mig upp. - Aja, jag och Isabelle går ut ett tag. Lo...