Justin kramade mej och kysste mej. Jag log lite och satte mej i soffan med dem andra.

   Justin och Jeremy. (CUUUTE)

Nästa morgon vaknade jag klockan var 8. mobilen ringde.

- Ja, det är Abbey. sa jag trött.

- Hej, förlåt för att det har dröjt. sa en mörkröst.

- Vem pratar jag med?

-Sjukhuset i Afrika. Vi har din mamma här. Dina föräldrar var dem i en stor flygolycka. Din pappa lever men din mamma är tyvärr död. Vi kunde inte rädda henne.

- Va!? sa jag och stelnade till.

- Tyvärr. Din pappa är påväg hem.

Då tänkte jag på den där pistolen som vi hittade när jag tappade minnet. Tänk om han gör mej något. Jag vart genast rädd. Jag la på luren och gick upp. Jag tog snabbt på mej mjukisbyxor och ett linne. Det var sommar men jag orkade inte ta på mej nåt annat. Tårarna hade börjat forsat. Jag tog på mej converse och lämnade huset. Jag kom på att Justin är hos sin pappa. Jag hoppade in i bilen och körde mot hans pappas hus. När jag kom dit knackade jag på hysteriskt. Jeremy öppnade dörren.

- Hej Abbey, vad har hänt?

- Justin. sa jag tyst och torkade en tår med min arm.

Justin kom upp bakom sin pappa.

- Abbey, vad har hänt!?  sa han och kramade mej hårt. Jag grät mot hans axel.

- mitt liv är skit. Amanda kanske inte överlever och min mamma. jag snyftade. Är död. fortsatte jag.

- Va!?

- Ja, och pappa kanske gör nåt med den där pistolen vi hittade i mitt hus. Tänk om han skadar mej? sa jag och började gråta igen.

- Ingen kommer göra dej illa sålänge jag är med dej. sa Justin som fortfarande höll om mej.

Jeremy (Justins pappa) stod och kollade på oss. Sen vart det en grupp kram.

Ryans

Jag ringde Abbey flera gånger men hon svarade inte. Jag åkte dit och såg dörren stå på glänt. Jag gick in.

- Abbey?! inget svar.

- Abbey!? sa jag igen men inget svar.

Hon kanske åkte till Justin. jag hoppade in i min bil igen och åkte åt det hållet. Utanför dörren stod Jeremy, Justin oh Abbey och kramades. Abbey grät. Jag parkerade och sprang och kramade Abbey.

- Vad har hänt?

Abbeys

Jag berättade allt för Ryan och Jeremy kom med dricka. Jag hade Jazmyn i knät. Vi satt allihopa i soffan. Jag satt i Justins knä. Han höll mej runt min midja. Jag hade lugnat ner mej lite men jag var fortfarande ledsen. Vi pratade mycket och jag ska försöka hitta en egen lägenhet. Jag skulle vänta lite men asså så jag hade redo. Jag gick hem direkt efter det. Själv. Jag såg pappas bil på uppfarten. Fan! Jag gick sakta mot dörren. Jag gick in och pappa kom mot mej.

- jag är på mitt rum. sa jag snabbt och gick upp. Jag låste dörren snabbt och tog min dator.

Jag gick in och tittade på lägenheter. Jag hittade en jättefin i närheten av Ryan. Den var ganska billig också. Men jag hade tänkt på allt annat som typ pengar. Jag tror jag står över att flytta hemifrån. Jag ringde Justin.

- Hej Sweetheart. sa han.

- Hej, jag tror jag måste stanna här. Jag kan inte flytta hemifrån.

- Men kom och bo med min pappa då! Det blir bra.Vi har ett gästrum som du kan få.

- Är det säkert?

- Såklart! Du är alltid välkommen.

- Aww. Tack Justin!

- Jag kommer över och hjälper dej flytta dina saker.

- Okej. Och Justin.

- Ja?

- Du är bäst. Jag älskar dej!

- Älskar dej med!

Vi la på och jag packade ner alla mina kläder i en väska och alla saker i olika kartonger. Justin kom efter en stund. Jag hörde hur pappa skrek på Justin. Jag sprang ner.

- Du ska ut ur mitt hus! skrek pappa till Justin.

- Pappa, ge dej! jag ska flytta. sa jag och drog med Justin upp.

- Du flyttar ingenstans! sa pappa och ryckte ner mej igen.

- Pappa! Jag är vuxen och kan ta egna beslut!

- Var inte uppkäftig nu. sa pappa och tittade strängt på mej.

jag slet mej bort från hans grepp och gick tillsammans med Justin till mitt rum. Jag låste dörren och vi började packa ner allt viktigt. Justin hade med sej ett flak till sin bil så vi kunde få in allt. Vi gick ut till bilen  och in igen. Pappa stod alltid och försökte stanna oss. När vi äntligen var klara sa jag hejdå till huset och hoppade in i bilen. Justin tog sin bil med alla saker och jag tog min. Jag började gråta. Jag kunde inte fatta att pappa hade blivit sån här. Jag fattade inyte att mamma var borta. Och Amanda var på sjukhus. Jag kände fortfarande den där känslan av att nån var där. Vi lastade in sakerna  i huset. Vi ringde hit alla andra och dem kom. Medans jag packade upp satt alla och pratade. Alla hade roligt. Men inte jag. Jag ville ha mamma vid min sida. Jag hade den där känslan i magen. Då gav jag upp. Jag gick ut ur rummet och ner till min bil.

- Älskling? Är nåt fel? sa Justin oroligt.

- Nej. Men jag kommer hem senare ikväll. sa jag och körde iväg.

När jag var där fick jag prata med en tjej i 20 års åldern.

- Det kan oftast kännas som om nån är med en när nån nyligen dött. Är det nån som har dött i din familj eller nåt? sa hon.

- Ja, min mamma dog idag, eller kanske senare innan de fick tag på mitt nummer. Men jag fick veta det idag.

- Då kan det vara så att din mamma kanske är med dej och visar dej rätt väg. Men den känslan försvinner snart. Då hon går in i ljuset om man säger så.

- Tack så hemskt mycket. sa jag och kramade henne.

Jag betalade och sedan gick jag till Amandas rum. Hon låg där blekare än vanligt. Jag tog hennes hand och pussade den.

- Du måste kämpa. Du får inte lämna mej. Snälla, försök. Du måste överleva. Snälla. Det sista viskade jag.

En tår rann nerför min kind. Jag kände hur hon klämde min hand. Jag tittade upp och hon tittade mej i ögonen. Hon lever!

------------------------------

KOMMENTERA!!! LOVE YAH!

AMANDA ÖVERLEVDE! JIPPI! <3<3<3

 

jkjölkpoj

26 februari 2011 22:24

en fråga, hur kan hennes mamma ha dött nu, när hennes syster och mamma drunknade innan? ;o

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Okej, nu har jag en ny blogg och en tjej håller på med designen nu!!! Jag vet inte om jag ska fortsätta på den jag nyss börjat på eller om jag ska börja på en ny... Det blir lite konstigt om jag bara fortsätter på kapitel 12 på den nya bloggen. Så ja...

Jag kan inte beskriva min sorg med ord. Jag känner liksom att jag inte kan trösta Max på samma sätt som mamma skulle. Som om jag inte räcker till. Som om jag inte hjälper till och stötar till Max till 100%. Han sitter mest på sitt rum nu för tiden. H...

Okej, nu har jag fått hjälp av en tjej som ska göra designen (hoppas jag). Och jag tror jag ska byta till blogg.se   Kommer länka bloggen i ett inlägg då  iaf! Tror jag skriver ett kapitel nu!! ...

Okej, jag sa att jag skulle skriva en till. Men när jag la ut inlägget så fick jag direkt synbortfall och ont i huvudet, migrän. Så jag kunde inte skriva. Det gick över nu, men då fick jag besök istället! VI får se när jag skriver. Tack för alla komm...

Jag vaknade nästa morgon av att det knackade på min dörr. - Kom in! Skrek jag hest och fnissade sedan åt min röst. - Haha, är du vaken? Skrattade Max  när han kom in. - Nej. Sa jag och satte mig upp. - Aja, jag och Isabelle går ut ett tag. Lo...