- För att ni inte åkte. Det var jag som hindrade er. sa hon tyst och nedstämt.

- Aww... Men gumman, vi kan åka senare. Sa han och kramade mej hårt. 

- Jag älskar dej. viskade jag i hans öra. 

- Och jag dej. viskade han i mitt.

I Atlanta/Abbeys :

När vi klev av flygplanet brände solen i mina ögon. Vi gick in i flugplatsen och fick våra väskor. Vi hade bestämt att vi skulle åka till ett typ vattenland och sova där i stugor. Vi åkte direkt dit. Vi skulle åka i flera timmar. Jag satte mej bak bredvid Chaz. Jag satt vid fönstret. Vi fällde upp sätena där bak. Jag var tvungen att sitta i Chaz knä. Vi klämde ihop oss och jag lutade mej mot Chaz bröstkorg och somnade. Jag vaknade av att Chaz skrattade högt.

- Chaz, jag behöver min skönhetssömn! sa jag irriterat och nyvaket.

- Oj, förlåt älskling. sa han och pussade mej  på pannan. Men vi ska äta nu. fortsatte han.  

Jag nickade och vi klev ur. Jag var knäsvag efter den långa turen. Vi hade stannat på McDonalds och beställde. Vi satte oss ute. Plötsligt hörs massa blixtar och skrikande fans. Dem ställer sej runt vårt bord. Fan!

Ingen av oss bryr oss, men det gör jag. Jag hatar att bli omringad, man kan säga att jag får panik. Jag står inte ut!

Chaz :

Jag ser hur Abbey håller inne något och bara stirrar ner i bordet. Plötsligt reser hon sej upp och springer. Jag ropar på henne och springer efter. Hon springer mot bilen. Jag tar tag i hennes arm och hon drar sej tät intill mej. Alla papparaziz kommer runt oss. Jag känner hur Abbey trycker sej hårdare mot mej. Justin kommer springandes.

- Kan ni lämna oss ifred?! väste han åt alla papparaziz. Men dem står kvar.

Jag känner hur Abbey blir svagare och svagare. Jag lyfter upp henne i min famn och sätter mej i bilen. Justin ropar hit dem andra och Justin börjar köra.

- Abbey, gumman. sa jag tyst. Hon svarar inte.

- Abbey. Vi är i bilen. sa jag och hon tryckte sej närmre mej.

- Justin, har du nåt vatten? sa jag.

- Jag här. sa han och gav mej en flaska.

- Abbey, drick, snälla. sa jag och höll fram flaskan.

Hon släpper sakta taget om mej. Hon tittar inte upp utan tar bara vattnet och dricker lite.

- Abbey. Lugna dej, vi är i bilen. sa jag lugnande.

- Förlåt, jag får bara panik. sa hon tyst.

- Gumman. sa jag och kramade henne.

- Försök att sova, det här kan ta ett tag. sa Justin framifrån och slog handen på ratten. 

Hon nickade och lutade sitt huvud mot min bröstkorg. Hon började andas tungt och slappnade av.

- Dem kan vara riktigt irriterande ibland. sa Justin.

Jag svarade inte. Jag höll om Abbey hårt, annars skulle hon ramla ner. Jag drog handen genom hennes mjuka  hår. Jag märkte att Justin var lite konstig. Han tittade på oss ibland. Undrar om han k'nde något för Abbey.

Justins :

Hon var så söt. Jag önskade faktiskt att det var jag som satt med hennei knät. Nej! Nej Justin, sluta tänk så! Du kan inte göra så mot Chaz.

Abbey drömmer :

Jag såg världens bästa kille. Han stod med ryggen mot mej och kollade ut över havet. Jag log för mej själv och gick fram mot honom. Jag kramade honom bakifrån. Jag pussade honom på kinden och killen vände sej om. Där stod Justin. Min kille.

Plötsligt vaknade jag och kollade hastigt upp.

- Älskling? sa Chaz och kollade underligt på mej.

- Jag... var det ända jag fick fram.

Fan! Varför drömmer jag såna saker för?

- Kan, vi stanna? Jag behöver luft. sa jag sen.

- Ehm.... Visst. sa Chaz och Justin stannade vid vägkanten.

Det var skog på sidan och jag klev ut. Jag gick in mot skogen. Jag kände en känsla av att nånting skulle hända.

- Abbey, vart ska du? sa Chaz bakom mej.

- Jag kommer snart. sa jag och började småspringa in mot skogen.

Jag såg nåt litet som sprang. Jag följde efter. När jag kom närmre såg jag vad det var.

----------------------------------

Vad var det för något? Varför drömse Abbey sådär? KOMENETRA

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Okej, nu har jag en ny blogg och en tjej håller på med designen nu!!! Jag vet inte om jag ska fortsätta på den jag nyss börjat på eller om jag ska börja på en ny... Det blir lite konstigt om jag bara fortsätter på kapitel 12 på den nya bloggen. Så ja...

Jag kan inte beskriva min sorg med ord. Jag känner liksom att jag inte kan trösta Max på samma sätt som mamma skulle. Som om jag inte räcker till. Som om jag inte hjälper till och stötar till Max till 100%. Han sitter mest på sitt rum nu för tiden. H...

Okej, nu har jag fått hjälp av en tjej som ska göra designen (hoppas jag). Och jag tror jag ska byta till blogg.se   Kommer länka bloggen i ett inlägg då  iaf! Tror jag skriver ett kapitel nu!! ...

Okej, jag sa att jag skulle skriva en till. Men när jag la ut inlägget så fick jag direkt synbortfall och ont i huvudet, migrän. Så jag kunde inte skriva. Det gick över nu, men då fick jag besök istället! VI får se när jag skriver. Tack för alla komm...

Jag vaknade nästa morgon av att det knackade på min dörr. - Kom in! Skrek jag hest och fnissade sedan åt min röst. - Haha, är du vaken? Skrattade Max  när han kom in. - Nej. Sa jag och satte mig upp. - Aja, jag och Isabelle går ut ett tag. Lo...